Vera

Vi har en hund som heter Vera och en självklar familjemedlem hemma hos oss. Prinsessan på ärten helt enkelt. Hon är en snart 4-årig Borderterrier-tik. Pigg och glad tjej, men också en riktig livsnjutare.

Till mannens förtret följer hon mig i hasorna och är inte lika intresserad av att följa med honom på upptåg, förutom när jaktkläderna åker fram då ligger hon slickad vid ytterdörren för att inte missa sin chans att få följa med. Någon värst bra jakthund vore synd och säga att hon är men hon älskar att få springa runt i skogen och låtsas vara en bra jakthund. Vi kan ju inte säga att hon får så många tillfällen att öva sig på att bli bra på jaga heller då Johan inte är ute så ofta, men vi får hem en lycklig hund efter en dag i skogen.

Detta är vår andra Borderterrier. Vår första hette Molly och tillskillnad från Vera som är väldigt präglade på mig då jag hade henne med mig överallt under valptiden, var Molly desto mer präglad på Johan så jag förstår vad han menar med att det är roligare när hunden gärna följer en vart man än går.

Vi har för första gången testat att göra egen hundmat av slaktrester och korngryn efter att har läst om detta många gånger. Var lagom mysig upplevelse, men Axel stod till tjänst och hjälpte till och Vera älskar maten. Känns också bra att kunna ta tillvara på så mycket det bara går av djuren man ändå valt att ta livet av för att vi ska få kött på bordet. Ni kan läsa mer om hur vi gjorde hundmaten på vår bloggsida under fliken/länken: ”Gör egen hundmat”

Vi lämnar detta då det är nog inte alla som finner det så mysigt att läsa om.

Så har Valborg och 1 maj passerat. Det blev så klart lite tid med odlingarna. Alla potatisarna är nu nere i jorden och en liten, men lång odlingstunnel är klar.

Hemmabygd och det var lite trixiare än jag trott att få till det. Dessutom är fiberduken skör. Vi får väl se hur länge den håller, men kan det fylla sitt syfte denna säsongen så är jag nöjd. Har någon några bra tips så kom gärna med dom. Finns utrymme för ”produktutveckling” eller helt enkelt kanske köpa något färdig eller bygga något rejälare. Olle ska få hjälpa mig att göra bågar i armeringsjärn över en odlingslåda där jag kan ha kålen och spänna en kålduk över så jag får ha min kål ifred från kållarver och liknande. Måste bara klura ut hur jag bäst ”ankrar” den duken längs marken/insidan odlingslåda så inga odjur lyckas komma in under duken, återigen emottages gärna tips.

Jag följer min sparris och nu är det bara två plantor som inte har ”skickat” upp någon sparris än, men de andra åtta är uppe eller syns en liten aning. Jag är såååå nöjd och lycklig. Synd bara att man bara får titta på dom i år. En hyresgäst sa att jag skulle få se de blomma och det var något att vänta på för de skulle bara vackra när det blommar. Det får bli belöningen detta år när de bara är ”skådebröd”

Nähä nu ropar Axel att vi måste köra till ridningen så det är bara att sätta fart. Återkommer senare i helgen. Den har ju precis börjar och jag hoppas hinna med massor….som vanligt, vi får väl se.

/Familjen Persson

2 reaktioner till “Vera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: